baaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah.

jag undrar hur han ser på mig, om han är stolt över mig, eller om han bara tycker att jag är en skitunge som han vill ha så lite som möjligt med att göra. för det mesta jag hör från honom är stora suckar över något jag gör, eller bara dumma kommentarer om att jag gör fel. det känns helt enkelt som om han tycker jag är värdelös och inte gör något rätt.
är jag hemma hör jag klagomål, är jag inte hemma får jag klagomål för att jag aldrig är hemma. men de lär väl fatta att man inte trivs att vara hemma i den där atmosfären? det går ju knappt att andas, de ger en inge andrum.

men jag vet inte vad jag ska göra åt saken heller. det enda möjliga är väl att skaffa körkort och flytta hemifrån. men jag är rädd att han inte skulle komma o hälsa på där lika ofta som han gör hos bror min. min bror verkar ha större plats i hans hjärta. det gör mig inte så mycket, men det är klart att det känns. irriterar mig mest på att mitt liv förstörs av allt skit. och att de inte tänker på det. är det inte sådant föräldrar ska förhindra, att deras barn mår dåligt? äh, skitsamma.
jag mår som jag mår och jag vet inte när jag kommer att få det bättre.. men det är något som jag kommer att få reda på i sinom tid.

ahja, jag får ligga i o skaffa åtminstone körkort, sen får vi se vart allt tar vägen.

hejs.

meningslöshet...

jag känner ingen glädje till livet längre.
det är så overkligt, för bara några dagar sen satt jag och pratade med morfar om det jävliga vädret ute. och nu är han borta. borta forever och jag orkar inte mer..
han var så fin när han låg där, men det var ändå det värsta jag varit med om i hela mitt liv, den första döda människan jag ser är min egen morfar. fy fan.
det här kom jävligt olägligt. det negativa i mitt liv bara byggs på. det känns inte så jävla stärkande.

jag antar att det bara är att leva vidare och försöka ta dag för dag och se framåt. han har det så jävla mycket bättre nu än vad han hade tiden innan han dog. men att dö före sin 80-års dag borde inte vara möjligt. det är så jävla orättvist.

jag kan bara säga att jag saknar honom som fan och att det kommer ta en evighet innan jag kan förstå att han verkligen är borta, att jag aldrig mer kommer att få träffa honom.

FAAAAAAAAAAAAAAAAAAN :'(
jag orkar inge mer.

att få ett samtal när man jobbar: "nu är morfar död. det hände för 10 minuter sen."
det borde inte få existera.
- tack som fan för att jag jobbade med Sussie. hon gav mig stöd när det hände, och även efteråt.

och tack för att världens bästa pojkvän finns också. utan honom hade jag inte orkat med det hela. han stöttar mig till 100% och det är jag så jäkla tacksam över. jag älskar dig Oskar.

men fan.. tårarna bara rinner, jag orkar inge mer.
får försöka sova..

R.I.P morfar, Anders Larsson <3
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

Sportlov?

Jahajaja, nu har det omtalade och efterlängtade sportlovet varit. Och det var ju ett helt okej lov måste jag medge. Det blev för mycket jobb känner jag, men är man snäll och tar extratider så blir det så, och jag får väl tänka på att jag får pengar. Jag jobbade fredag - tisdag. På tisdagen åkte jag hem till Oskar med brädan i högsta hugg för vi två skulle åka till Kungsberget på onsdagen, vilket vi också gjorde! Helt sjukt kul =)

På onsdag kväll åkte jag hem för att packa om saker och ting och för att jag skulle ta med festkläder o hela fadderullan. På torsdagen jobbade jag först och jag fick byta bort min sena tid till en tidigare och jag fick en av mina chefer att åka ut o hämta mig . Haha, snacka om att vara behövd.

Efter jobbet åkte jag hem och fixade mig och packade det sista o så skjutsade pappa in mig till Mia där jag skulle lämna min väska så jag slapp bära omkring den på stan och krogen =p

Sen bar det av till förfesten där Frida, Tessan, Majsan, Jonas, Patrik och Markus var. Och då var det bara att sätta igång att dricka ölen jag hade fått av Mia. Utan dom hade jag inte haft något att dricka, så tack för det! Fast iofs så fick jag en massa dricka av Jonas och Patrik senare på kvällen när de hade fått i sig lite.. Hehe. Efter festen var det krogen som gällde, och där var det dans som gällde! Mer än så kommer jag väl inte riktigt ihåg =p Sen kom sötoskar och hämtade mig o så åkte vi hem till honom. Fredagen var mest seg och jag hade planerat att åka in till skolan o plugga, men det blev inte av så jag och Oskar åkte till Parkbadet och badade istället =) Väldigt mysigt och skönt!
Lördagen då.. vad hände då.. Jo just, då var det fest hos Carros pojkvän så jag, Oskar och hans kompis Emil åkte dit efter många krångliga bestämmelser och mycket stress. Vi var i Sandviken och skulle till Brynäs, på ganska kort tid. Heh. Den kvällen var den bästa på länge! Vi drack och hade det kul o sen var det krogen som gällde och fy fan va jag och Carro dansade! =) det var så roligt! Tror att all min dricka försvann när jag dansade, för jag tog två shots inne på krogen, men dom tog inte ett smack =p Sen bar det av hem till Oskar igen och en efterlängtad säng! Dagen efter sov vi gaaaanska länge, typ till halv fyra eller nåt.. Hehe, oops. Fast vi vaknade och var vaken nån timme o bara låg i sängen, sen somnade vi om, o så blev det så hela tiden typ =p
Sen åkte jag hem vid 6 och käkade middag med mamma, pappa, brorsan och Erika, mycket trevligt =)

Och ja, igår började skolan igen. Jobbigt att gå upp på morgonen ska jag säga! Men det är ganska skönt att vara tillbaka till rytmiken igen och få lite struktur på det hela.

Nu sitter jag i skolan och vill bara hem! Men jag ska först på religion, sen upp till morfar på sjukhuset :'( och sen ska jag träna med Carro ikväll! Känns skönt för jag har inte tränat på skitlänge! Eller ja, en vecka iaf, men det är långt enough det.

Näh nu ska jag avsluta den här bloggen så Tessan kan få läsa den nån gång ;)
Trevlig lässtund!

Peace Out


RSS 2.0